1. Smutsen
Det går inte med ord att förklara hur messymessymessy vårat hus är ibland. Disk, matrester i hörnen, katthår på bordet, mögel i springorna, oimaginärt misstänkta fläckar på golvet och en svag doft av matos och studentkaos i väggarna = inte ett objekt för nostalgi.
2. Oljudet
Elm Park är som tidigare nämnt i det högljuddaste laget. Hög musik och midnattsskvaller är saker som man förväntar sig och kan ta, men inte bank i väggarna, Backstreet Boys, fyllevrål och yl från en melankolisk, nyopererad schäfer som just förlorat sin manlighet hos Herr Veterinär.
3. Halva delen av invånarna
Det finns egentligen inte tid eller ork för att förklara men jag sammanfattar; riskokare som ockuperar varenda yta av köket, bollywood-musik tjugofyra-sju, timslånga duschare och foten waaay över här-börjar-mitt-privatliv-gränsen.
Topp tre saker jag kommer att sakna med vårt hus:
1. Andra halvan av invånarna
Någon som alltid är vaken för att kolla på film eller snacka skit över en kopp te, eller är uppriktigt intresserad över den senaste litteraturkunskapsuppgiften = sannerligen ett objekt för saknad.
2. Läget
Visserligen så ligger huset vi funderar på (inget är bestämt än, don't jinx it) också nära campus men vårat gamla trogna Chestnut Close ligger ännu närmare, plus gångavstånd till Lidl, Supermacs hamburgare och busshållplats. Dessutom är området väldigt fint med stora gräsmattor och en liten kyrka!
3. FINDUS!
Katten med stort K som har fått mig att övervinna min rädsla för dessa kloutrustade djur har en väldigt speciell plats i mitt hjärta. Förvisso har han även en speciell plats i min garderob också - HELVETE vad mycket päls en så liten katt kan fälla. Men ändå. Det är ju Findus!
bild från arkivet, mysmiddag vid vårt privata matbord (utan katthår! för det mesta)/L
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vad har du på hjärtat?