ps 2

Se Looper! Den var bra. Fast ännu bättre var att okynnesäta pommes frittes efteråt. Älskar att gå på bio med britter.

ps

Ni kära läsare (som dock är värdelösa på att kommentera nuförtiden, skärpning) har ju en tendens att överreagera och missuppfatta*, så för säkerhets skull: KÄNNER MIG INTE UTNYTTJAD AV MIN KAVALJER. Det var ett försök till ett såkallat skämt.

Sådärja. Puss och godnatt!

/H

* Haha det är alltså INTE jag som uttrycker mig oklart, det är ni som inte hänger med. Ja. Eh.

romeo, romeo wherefore art thou romeo

Inatt kommer kavaljeren hit och kastar småsten på mitt fönster. Låter ju jävligt romantiskt.

Men den sorgliga sanningen är att han måste sova här för han tappat bort sina husnycklar och han måste kasta småsten för hans iPhone är lika död som min porttelefon.

Känner mig utnyttjad.

elm park

Svängde förbi Elm Park igår kväll och blev lite nostalgisk. Typ såhär minns jag vår tid i Elm Park: Buffy, kattungar, urjävligt jobbiga grannar. Och vin i tekopp.

Minns dendär gången när jag råkade knäa Lisi i ögat och vi trodde att jag knäckt hennes käkben men fick lära oss av M att om det händer så flyger ens ögon ut när man nyser*. Eller när det var strömavbrott i två oändligt långa dygn och vi fick gå hela vägen till Brookfield för att duscha. Eller dendär dagen då jag kom hem från en föreläsning och hittade en massa kattungar i vardagsrummet.

Alternativ titel till detta inlägg skulle för övrigt kunna vara "Hej jag saknar Lillasyster /MVH Storasyster".

/H

*Vid närmare eftertanke är jag inte helt säker på att det är vad han sa? Lisi, hur var det nu?

virrig och trött, sliten och nött

Denna dag inte så mycket ett liv som ett töcken. Jag vet att jag var på en föreläsning men jag minns inte vad den handlade om. Jag vet att jag hade en lunchdejt med kavaljeren men vad vi åt har jag glömt.

Känner att jag inte riktigt kommer till min rätt i bloggen nuförtiden? Låter som att jag lever i en konstant bakfylla. Gör jag ju inte alls?? Har till exempel tillbringat kvällen spiknykter i huset bredvid, hos A, med te och tv och prat. Sådeså.

Fast åh känns knäppt att inte vara på Stables på en fredagkväll.

damn you arthur

Min plan "jag tar en Guinness eller två men jag ska hem tidigt" slutade med festande från sju på kvällen till sex på morgonen. Och jag drack inte ens någon Guinness.

wtf

Har ägnat stora delar av den senaste veckan åt att oroa mig över ett galet intensivt tretimmars seminarium och tillbringat sinnessjuka mängder tid med att hetsläsa artiklar och böcker (bara att få tag i de jävla böckerna tog en massa ork och tid) till detta seminarium och så när jag väl dyker upp så är det inställt. Wtf.

Lämnade campus och knallade hemåt i det ständiga duggregnet. Så fort jag klev in genom dörren fick jag ett sms från en kompis: "Kom ner till campus!". Wtf.

Men äsch, ska inte gnälla. Det är ju Arthur's Day för bövelen. Skål!

hur var helgen då?

Tog det rätt lugnt. Jag och min pojkvän hängde i en svit med havsutsikt och åt femrättersmiddag. Sen åkte vi lite längs kusten, träffade gamar, tog en promenad i en grotta och rundade av med en spontantur till Galway. En helt vanlig helg med andra ord.

/H

moy house!!!!!!!!!

Sitter här med bakfyllan från helvetet och förkylningen från samma ställe men vad gör det, ska ju åka till Moy House idag!!!! På superromantisk megalyxig miniweekend. Världens bästa födelsedagspresent. Tack mamma och pappa. Har längtat så efter detta.

the usual

Överlevde den "interaktiva" tretimmarsföreläsningen i Contemporary African Literature in English. Men jesus maria vad läraren gör mig nervös. Hon slänger ur sig frågor stup i ett och vrålar NO!!! WHY??? eller FAIR ENOUGH!!! så fort man slutar prata. Tar i från tårna verkligen.

Har pluggat och föreläst mig* exakt hela dagen. Dagens höjdpunkt (utöver intressanta kursböcker /mvh nörden) var imorse när jag tog en taxi från kavaljeren hem till mig och träffade min favorittaxichaufför. Som kände igen mig och allt! Är rätt känd här. Igår kväll när vi ringde och beställde pizza avbröt killen oss mitt i beställningen: "Jamen okej, jag vet vad ni vill ha. Och ni bor i Cappavilla va?". Nästa gång ska jag bara säga "the usual". Har alltid velat göra det.

/H
*älskar att hitta på nya reflexiva verb

stressen som uppstår

när man valt ökänt svintunga kurser men mest vill dricka öl med sina vänner och pussa på sin kavaljer hela dagarna. Ockuperar i detta nu kavaljerens rum och hetsläser nio miljoner artiklar till morgondagens föreläsning om Contemporary African Literature in English.

Ska strax rusa iväg till möte med UL Literary Society. Känner liksom att fem parallella litteraturkurser på avancerad nivå inte riktigt tillfredsställer mitt läsberoende.

episka usa-presenter del 2

Hej! Här sitter jag och hänger med en gigantisk teddybjörn. Han anlände i en ännu större låda igår och han är världens fluffigaste. Känner på mig att vi kommer trivas fantastiskt bra ihop.

/H

veckans i-landsproblem

Skulle lägga upp en bild på min nyinköpta tegelsten Norton Anthology of Theory and Criticism men bokjäveln är så tung att jag inte kan lyfta den med ena handen. Alltså blidde det ingen bild.

Jag minns när min fina mormor en gång lyfte sin fågeltunna hand för att peka på en stor inbunden bok och högtidligt förkunnade att "dendär skulle man kunna slå ihjäl någon med om man bara orkade lyfta den".

/H

dagens i-landsproblem

Trotsade baksmällan, tröttheten och skavsåren* imorse och begav mig in till stan med A och M. Vi hängde på fina Milk Market och åt märkliga men goda hamburgare**. Och det var såklart jättetrevligt men jesus maria vad jag såg fram emot att komma hem och mysa loss totalt med film och chips och kanske till och med mjukisbyxor. Och så sitter jag här och gäspar ihjäl mig klockan 20.30? Satan

Annars har första veckan på Utbyte Tagning Två varit mycket lyckad. Kära återseenden inkluderar bland annat favorit-puben i stan, favorit-läraren och favorit-chipsen. Har rullat hatt fyra nätter i rad med nya bekantskaper och gått med i UL Literary Society. Har gått på bisarra mängder föreläsningar. Har pussat på kavaljeren samt varit lite sådär charmigt melodramatisk med kavaljeren (se förra inlägget). Har det helt enkelt himla bra här.

/H

*mina gå-ut-skor är inte riktigt gjorda för nattliga långpromenader 
**"chicken burger" visade sig vara en marinerad kycklingfilé inbakad i ett pizzabrödsknyte?

johnny la gente esta muy loca (what the fuckkk)

Om det hade delats ut ett pris för "Kvällens mest dramatiska par" på Stables igår så hade jag och C lätt vunnit det.

Först lyckades vi bli osams över en rad totalt onödiga missförstånd. Varje gång vi hade rett ut ett dök det upp ett helt nytt spännande missförstånd. Sen blev vi sams. Och lite senare skulle C gå hem. Jag föredrog av oklar anledning att stanna kvar ett par timmar till. Vid två står jag utanför hans lägenhet och ringer honom. Inget svar. Ringer honom sjuttiotusen gånger till och talar in x antal arga meddelanden på hans mobilsvar. Det övergripande temat i dessa meddelanden är "hur fan kan du hålla på och sova såhär mitt i natten din självupptagna jävel" samt "jag kan inte vara tillsammans med någon som sover istället för att öppna dörrar åt mig".

Tycker fruktansvärt synd om mig själv. Går hela satans vägen hem från Cappavilla till Brookfield. Det tar en timme. Jag hatar allt i hela världen. Jag kommer hem. Jag stupar i säng.

Klockan fem ringer min telefon. Det är C som vaknat till, sett de sjuttiotusen missade samtalen och störtat iväg till Brookfield. Nu står han utanför min lägenhet och vill komma upp och be om ursäkt. Varför ringa när man kan göra ett melodramatiskt uppdykande utanför någons lägenhet klockan fem på morgonen?

/H

episka usa-presenter, del 1

För er som inte har koll på minsta detalj i mitt liv (skäms på er): kavaljeren tillbringade sommaren på andra sidan Atlanten och kom sedan hem med episka presenter till mig. Här är den allra finaste.

/H

dethär med att dra alla över en kam

Idag hände det igen. Är på väg hem från campus när någon i bil börjar tuta frenetiskt. Kör den vanliga rutinen*: stelnar till, fnyser, går vidare. Men biljäveln slutar inte tuta? Vänder mig om för att be personen dra åt helvete. Inser att personen i fråga är min pojkvän, som vill skjutsa mig hem. Ehe.

/H

*det kan hända att jag ibland, när det ropas obsceniteter eller busvisslas, brukar addera en obscen fingergest till den vanliga rutinen. 

anekdot

I väntan på kavaljeren (hänger i hans rum och väntar på att han ska komma tillbaka från föreläsning) bjuder jag på en anekdot (varsågod).

I fredags när jag och A var på väg ner till campus gick vi och pratade om hur jävla ofräscht och irriterande det är att många killar på Irland verkar tycka att det är helt okej att skrika obscena saker efter tjejer på gatan. Vi passerar ett öppet fönster. En kille lutar sig ut och vrålar något åt oss. Vi stelnar till. Fnyser. Går vidare.

Ett par timmar senare träffar vi några (manliga) bekanta på Stables. "Varför dissade ni oss när vi ropade på er förut? Vi ville ju bjuda in er på förfest". Hehe. Hoppsan. Dra inte alla över en kam osv. 

/H

kära anonyma läsare,

Jag lever. Om ni undrade. Skrotar mest runt på campus och försöker knåpa ihop ett schema. Och vahettere, stormtrivs. När (OM??!!) jag blir klar med mitt schema, då ska jag klappa mig själv på axeln och säga "dethär med att styra upp ett helt eget extra utbyte, det gjorde du jävligt bra".

/H

i waterford

Om min helg var en ekvation skulle den se ut sahar: bakfull tjej + jetlaggad kille = obscena mangder pizza och tv-serier. 

Idag skulle vi aka harifran tidigt imorse, vilket i sedvanlig irlandsk ordning slutade helt tvartom. Klockan ar halv fyra och kavaljeren har precis borjat packa ihop alla sina saker. Men jag ar glad anda for jag har precis atit en massiv sondagslunch med hans snalla familj. 

I ovrigt: PEPPEN PA ATT SES IGEN EFTER TRE OCH EN HALV MANAD = OBESKRIVLIG. Inte ens caps lock racker till. 

/H

mot waterford

Efter ännu en gemytlig kväll (dock utan nakna män) på Stables packar jag väskan och drar till Waterford. För där, i ett litet hus, sitter en liten kavaljer och väntar. 

/H

orientation day 2

Har lyssnat på nio miljoner föreläsningar om varenda liten campusdetalj och har blivit överraskad av kavaljeren som helt oväntat och spexigt dök upp utanför mitt hus. Peppen på detta!!!!!!!!!! Peppen på de jättefina presenterna han tog med sig! Ni får se dem kanske imorgon.

Nu bär det strax av till campus och höstens första International Society-fest. Festligt.

/H

orientation day 1

Nio timmars orientation day och så sex timmars ölande på det. Trött nu. Men har i alla fall sett en naken man dansa på ett bord samt fått en massa gratis saker plus träffat trevliga människor.

/H

undrens tid är inte förbi

De två rumskompisarna verkar o-evil-cheerleader-aktiga. Och nyss lyckades jag ta en dusch utan att frysa ihjäl eller skålla mig.

Detta kan bero på att jag lyckades trycka på rätt knappar och ställa in alla mystiska timerklockor rätt. Men eftersom detta är Irland så kan den lyckade duschningen lika gärna bero på
a) en okänd ekvation i stil med påslagen vattenkokare + avstängd skrivbordslampa = varmvatten
b) att det just nu är ebb utanför Australiens sydvästra kust
c) att någon nere i receptionen plötsligt bestämde sig för att sätta igång varmvattnet i block 6

Jag vet inte. Jag ifrågasätter inte heller. Man får vara glad för varje normal dusch man får här på Den Gröna Ön.

/H

lunch med caitlin moran

Idag har jag ätit lunch med Caitlin Moran. Man kan alltså dra slutsatsen att jag inte hittat några vänner här. Än. Årets utbytesflock verkar mest bestå av franska och tyska studenter som rör sig i par (lite som svanar) och efter att ha delat hus med sex stycken evil cheerleaders förra terminen är jag helt ärligt livrädd för irländska tjejer.

Har dock haft lite kontakt med irländska killar idag. Två irländska män i bil har tutat på mig och två gemytliga grabbgäng har lutat sig ut genom bilfönster och vrålat saker åt mig som jag antar skulle provocera mig om jag förstod vad de sa. MYSIGT VÄRRE.

För att peppa mig lite ägnade jag förmiddagen åt att handla upp hela Boots och äta lunch på mitt och kavaljerens stammisfik. Med Caitlin Moran till sällskap som sagt. Världen, läs hennes bok!

I detta nu hör jag prasslande från andra sidan lägenheten. Kanske en ny rumskompis? Kanske en oklar prasslare? Spänningen stiger.

/H

favorit i repris

Så sitter jag nu här i Limerick. Igen. Plus jämfört med förra utbytet: bättre boende. Minus jämfört med förra utbytet: Ingen Lillasyster. Och är sjuuuk. Sjukdomen är (förhoppningsvis) lite mer temporär än bristen på Lillasyster.

Nu ska jag dricka te och tycka synd om mig själv. Feber och resor är en så himla onödig kombination.

/H