Ni vet när man ägnar fyra timmar åt att skriva ett redovisningsmanus till en presentation om två överjävligt abstrakta postkoloniala essäer och en något mindre abstrakt men ändå ganska överjävlig roman? Och sen kommer nån och påstår att man skrivit "en bokrecension". Ni vet den känslan. Insert valfri svordom. Gånger 10000000000000000000000000000.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vad har du på hjärtat?