Först känns det knappt. På väg hem från dig känns det nästan okej. Jag tar en genväg över campus och tänker att jag ska ta ut pengar, köpa vin, att jag ska hem till en kompis vid niotiden. Tänker inte på tvåspråkiga barn. Svär i duschen för att vattnet är för kallt. Lyssnar kanske på lite argare musik än vanligt, på aningen för hög volym.
Det går inte in förrän dagen därpå. När jag vaknar framåt eftermiddagen och gör te. Jag står i köket och gör i ordning två koppar te fastän du inte är här. Jag står i köket och gör i ordning två koppar te fastän du inte är här och jag har på mig din tröja och... Nej. Det finns en lång och en kort version.
För en månad sen gjorde vi slut. Det var mitt beslut men det gjorde ont ändå. Jag har varit skrattretande melodramatiskt knäckt men nu får det fan räcka.
<3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3
SvaraRaderaSaknar dig finaste SSÄ!